Textilavfallet – Del 2, det ratade

Farligt avfall har varit på tapeten nyligen. Åtminstone om tapeten är vävd.

I mitt personliga liv började det med att vi i min lokala vävstuga diskuterade malsäkrade textilprodukter. Att vävstugor som koncept är på väg tillbaka är en 70-tals revival på ett bra sätt! Att den tidens garner används igen är återkomst på ett sämre sätt.

Vad innebär malsäkring? Garner och tyger som är märkta “malsäkrat” eller liknande har blivit behandlade med kemikalier för att hålla skadedjur ute ur garderoben. “Toppen!” tänkte man förr, och kanske nu, “mina yllekappor och kashmirtröjor är i säkerhet!” Men inget gott som inte har något ont med sig.

Malsäkring är DDT. Eller märkesnamnet Mitin. DDT har varit förbjudet i Sverige sedan 1969. Man malsäkrar textil genom att göra den miljögiftig. Ämnet kan också vara Eulan, vilket är ett annat miljögift med ungefär samma verkan. Jag kan rekommendera Anna-Lisa Perssons blogg för mer info, se länk nedan.

I min vävgrupp kom vi fram till att textilier som man inte ämnar ha nära kroppen utan kläder emellan eller under kortare stunder borde vara okej. Ni kan tänka er mattor eller dynor. Jag är inte säker på att jag kommer dyka efter det yllegarnet när jag planerar mitt nästa projekt, men kanske att det kan bli fina väggdekorationer. Se bara upp när ni ska dammsuga eller på annat sätt vädra textilierna.

Strax efter detta började notiser om liknande saker i min samtid dyka upp.

Det har varit snack om ultra fast fashion de senaste åren. Och undersökningar har visat att kläderna från dessa företag, i synnerhet Shein, innehåller farliga ämnen. Dessa ämnen är i vissa fall i för höga halter eller helt förbjudna i EU. Bland dessa ska finnas höga doser av cancerframkallande ftalater och formaldehyd. Formaldehyd används bland annat som bekämpningsmedel! Vi har alltså fått samma gamla problem bokstavligen på halsen igen.

Detta har skrivits om på många andra ställen. Men det som var nytt, och varför jag ville börja skriva om detta här, var att flera av frivilligorganisationerna har börjat vägra ta emot detta. Både Röda korset och Erikshjälpen har gått ut med offentliga pressmeddelanden att de kommer vägra att ta emot dessa textila produkter från och med januari 2025. Detta både för att man inte vill att dessa miljögifter ska cirkulera i systemet, men också antagligen för att skydda sina volontärer och anställda som sorterar och hanterar textilierna. Särskilt nu när flera organisationer har vittnat till Svenska dagbladet om att de får in avsevärt större mängder textil än innan nyåret. Även Kretslopp Sydost, ett kommunalförbund för avfallshantering i Småland, har satt ut särskilda kärl för insamling av ultra fast fashion kläderna, som hänvisas till i rubriken ovan. Detta är för att man anser att textilierna är kontaminerade, och inte kan förvaras eller återvinnas tillsammans med annan textil. Samma sak säger naturvårdsverket på sin hemsida angående miljö- och hälsofarliga ämnen i textil. Där ska ingå trasor som till exempel utsatts för motorolja och lösningsmedel – och fast fashion. Alla är rörande överens!

Nu är bara frågan vad som sedan ska hända med de kontaminerade textilierna.